Var går dina gränser?

Vet du var dina gränser går? Vad du är beredd att göra med en annan. Och vad du inte alls tillåter. Det är ett svårt ämne. Och det är svårt att veta var ens gränser går. Speciellt om man är oerfaren. Eller om man har dålig självkänsla. Dåligt självförtroende. Och jag vågar påstå det kan vara ännu svårare för kvinnor. Om inte annat så att hävda sina gränser. Stå upp för dem. Säga till när gränsen närmar sig. Eller när den korsas…

XU ordnar jag varje månad en träff online för endast kvinnor. Varje träff har ett eget tema. Vi diskuterade gränser en dag under början av våren. Vad som slog mig var att varenda en av oss hade svårigheter med det. På ett eller annat sätt. Någon hade svårt att säga nej vid festliga tillfällen. Någon hade svårt att säga nej om gett lov till något annat. Och allihopa hade varit med om ordentliga övertramp. När någon inte respekterat gränserna.

Hur hitta dina gränser?

Har jag mina gränser på klart? Ja och nej. Jag har mina gränser för obekanta män. Men det är inte samma gränser som för min man. Och en man jag träffat flera gånger skulle troligen ha egna gränser. Jag nämnde i mitt inlägg om mitt egna gangbang (läs här) att jag berättade gränserna före. På bilden längre ner delar jag med mig av dem. Vad jag skrev åt dem. Då på finska förstås, men översatt åt er. Dessa kändes som mina gränser för obekanta män.

Med min man finns nästan inga gränser. Det mesta av allt jag gör sexuellt gör jag för honom. Oavsett om det är med honom eller någon annan. Så är det för att han vill det. Jag har påpekat detta många gånger åt honom. Och ibland blir jag osäker på mig själv. Har jag låtit gränserna bli för avlägsna? Borde jag stoppa honom från att göra si eller så?

Se på porr, fundera, pröva ibland…

Ett av de enklaste sätten att utforska sina gränser är porren. Se på det, finns många sajter online. Är det du ser dem göra något du kunde tänka dig göra med någon? Om svaret är ja, då är det innanför din gräns. Om svaret är nej, då är det utanför din gräns. Ifall du tvekar, så är det något att spara till en annan dag. En dag med en partner du litar på. Som känner dig. Som respekterar dig. Och som tittar till dig under prövningen.

När jag blev piskad ordentligt första gången (läs här) så frågade min man hur jag mådde. Han höll koll på mitt ansikte och mina svar. När han piskar mig frågar han alltid om det var för hårt. Eller om det tog fel. Han stämmer av med mig vartefter. En sån partner kan man utforska gränserna med. Inte en person man just träffat. Eller ens halvbekant.

Alla kan göra övertramp

Och då menar jag exakt alla. En mommo som kramar sitt barnbarn fast hen inte vill. Övertramp. En kvinna som fortsätter försöka fast mannen sagt nej. Övertramp. En man som tar en kvinna i röven utan lov. Övertramp. Ingen är fri från skuld till någon form av övertramp. Frågan är hur man tacklar situationen när man begått ett övertramp. Låtsas du som om inget hänt? Helt fel av dig. Försöker du få det till att hen ville det fast sade annat? Rent ut sagt kriminellt. Ber du om ursäkt, ser efter hur hen mår? Du är på rätt väg.

När ett övertramp har skett. Då har det redan skett. Det går inte att gå tillbaka och rätta till. Du kan inte göra det ogjort. Vad du kan göra är att face it. Du gjorde fel. Du ska ta på dig skulden. För dig kanske övertrampet kan verka minimalt. Men för hen kan det vara ett av många övertramp. Det kan ha skett i misstag. Jag menar, en kuk kan glida mot röven om trycks fel. Då borde båda reagera. Säga något i stil med “på väg åt fel håll”. Den andra reagera “ursäkta” och genast korrigera riktningen. Såna övertramp är lättare att komma över.

Det blir en ond cirkel

Som jag redan nämnde hade vi alla blivit utsatta för ordentliga övertramp. I början av min blogg skrev jag om några. Men jag har inte samlat mod att skriva om värsta än. Vet ni vad det gör med en? Att om och om igen bli övertrampad? Man slutar tro på sina gränser. Eller man slutar tro på sig själv. Kanske hen vet bättre än mig vad jag gillar? Jag vet inte om jag gillar det om jag inte prövar. Hen kommer ändå att göra det så varför försöka stoppa det?

Och för varje övertramp blir de tankarna starkare. För varje övertramp blir det svårare och svårare att stå på sig. Stå upp för sig själv. Sätta gränser, säga nej. Ett nej ska räcka. Räcker inte det är det redan våldtäkt. Oavsett om offret är en man/kvinna. Eller om förövaren är en man/kvinna. Du är inte skyldig den andra din njutning. Eller hens njutning för den delen. Men någonstans börjar du tro det. Att din enda uppgift är att finnas för andra.

Bryta den onda cirkeln

Jag önskar jag kunde skriva gör si och så och allt blir bra. Men det kan jag inte. Jag måste hitta min egen styrka. Precis som du måste hitta din. Men så mycket vet jag, att vi är många. Många som kämpar med samma tankar. Samma problem. Oförmåga till ett simpelt nej. Det enda jag kan säga. Kämpa på. Öva. Säg nej åt dina vänner. Din familj. På jobbet. Åt din partner.

Prata med personer du känner väl och litar på. Diskutera gränserna. Hur säga för att vara tydlig. En kvinna gav som förslag att alltid lägga till ett svärord. För det ger nejet mera tyngd. Mera pondus och styrka än ensamt. Kanske det hjälper dig? Jag hoppas det. Och om någon som läser detta har nå råd/tips eller annat ni vill dela med er av. Snälla skriv i kommentarerna.

Mitt meddelande om gränser jag skickade inför mitt eget Gangbang.

Leave a Comment

Your email address will not be published.